Mitt 2013
Vilket år det har varit för mig. Höga toppar och djupa dalar. Stora förändringar. Helt sjukt egentligen hur mycket allt kan ändras på så kort tid. Mitt liv ser så annorlunda ut än för ett år sedan, samtidigt som det ändå är sig ganska likt. Den största förändringen är ju såklart att jag numera bara har en häst istället för två. Och dessutom är jag numera myndig. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag hur mycket mitt liv har förändrats även om det kanske inte visar sig så mycket här. Nåja, så kan det vara!
På hästfronten har det hänt väldigt mycket. Började året med både Dicja och Occtavia. Dicja som jag saknar så obeskrivligt mycket. Hon som innan sommaren gick så himla bra. Allt gick så bra i dressyren och vi utvecklades tillsammans väldigt mycket och vi tog stora framsteg. Dessutom började hon lugna ner sig ute och vi började kunna utföra mer seriösa ridpass istället för att bara koncentrera oss på att ta det lugnt. Sommaren sen då, den var ju inte rolig. Jag försökte hålla humöret uppe och bara tänka positiva tankar, för jag tänkte att det skulle hjälpa. Och visst gjorde det de ändå, annars hade jag haft en värre sommar om jag bara hade gått och deppat. Nu kunde jag ändå njuta av vår sista tid tillsammans, även om jag inte då visste att det skulle bli vår sista tid tillsammans. Datumet 15 augusti 2013 kommer jag aldrig att glömma. Finns inga ord som kan beskriva saknaden efter min bästa vän ♥
Tack och lov har jag en annan bästa vän som har varit världens bästa stöd, både i de bra och de mindre bra tiderna. Occtavia har hela tiden funnits vid min sida och vi har kommit väldigt långt i år. I våras gick inridningen så himla bra och vi tog stormsteg framåt. Dessutom var vi ju på Strömsholm och deltog i 3-års testet där. Vilken dag! Och vilken häst jag har! Herregud alltså. Nu i höstas har allting inte gått helt smidigt, men det kan ju inte alltid gå super. Vi utvecklas tillsammans och vi lär oss tillsammans. Då är det struntsamma hur snabbt allting går, för den här resan gör vi tillsammans och det kommer vi alltid att göra. Älskade knäpphästen ♥
Dessutom har det hänt en massa annat på hästfronten. Jag fick ju rida min tränare Annes häst Attriana några gånger och det är en riktigt häftig häst! Jag fick lära mig väldigt mycket och det var väldigt nyttigt för mig. Jag har även ridit Occra en del, speciellt under Occtavias vila nu i höstas. Även hon en riktigt rolig häst med en massa lärdomar till mig. Älskar att lära mig av hästarna! I våras hade jag praktik på Lövsta Stuteri och i höstas ordnade jag praktikplats för mig på Outstanding Stables i Tyskland som jag åker till i Januari. Så mycket har hänt!
Mitt år har annars handlat om mycket annat också, och allt kommer självklart inte skrivas ut här. Haha. Åkte tillbaka till Teneriffa där jag föddes i somras där vi spenderade två veckor. Helt underbart! Det största som har hänt är nog ändå att jag äntligen fyllde arton år och blev myndig. Grymt skönt! Och exakt en månad efter tog jag körkort och jag behöver väl knappast beskriva vilken frihet det är? Looove it! Känns som om det har hänt en massa annat också, men just nu kommer jag inte på något haha. Har haft en massa fantastiska stunder med mina fantastiska vänner som alltid finns där och lyser upp även i det mörkaste mörker. Är så otroligt tacksam över att ha dem i mitt liv! Dessutom har jag ju träffat han och jag hoppas såklart att det ska hålla. Hm, känns som ett ganska bra år trots allt! Egentligen inte så många djupa dalar, men de som har varit har istället varit väldigt djupa. But everything happens for a reason..
På hästfronten har det hänt väldigt mycket. Började året med både Dicja och Occtavia. Dicja som jag saknar så obeskrivligt mycket. Hon som innan sommaren gick så himla bra. Allt gick så bra i dressyren och vi utvecklades tillsammans väldigt mycket och vi tog stora framsteg. Dessutom började hon lugna ner sig ute och vi började kunna utföra mer seriösa ridpass istället för att bara koncentrera oss på att ta det lugnt. Sommaren sen då, den var ju inte rolig. Jag försökte hålla humöret uppe och bara tänka positiva tankar, för jag tänkte att det skulle hjälpa. Och visst gjorde det de ändå, annars hade jag haft en värre sommar om jag bara hade gått och deppat. Nu kunde jag ändå njuta av vår sista tid tillsammans, även om jag inte då visste att det skulle bli vår sista tid tillsammans. Datumet 15 augusti 2013 kommer jag aldrig att glömma. Finns inga ord som kan beskriva saknaden efter min bästa vän ♥
Tack och lov har jag en annan bästa vän som har varit världens bästa stöd, både i de bra och de mindre bra tiderna. Occtavia har hela tiden funnits vid min sida och vi har kommit väldigt långt i år. I våras gick inridningen så himla bra och vi tog stormsteg framåt. Dessutom var vi ju på Strömsholm och deltog i 3-års testet där. Vilken dag! Och vilken häst jag har! Herregud alltså. Nu i höstas har allting inte gått helt smidigt, men det kan ju inte alltid gå super. Vi utvecklas tillsammans och vi lär oss tillsammans. Då är det struntsamma hur snabbt allting går, för den här resan gör vi tillsammans och det kommer vi alltid att göra. Älskade knäpphästen ♥
Dessutom har det hänt en massa annat på hästfronten. Jag fick ju rida min tränare Annes häst Attriana några gånger och det är en riktigt häftig häst! Jag fick lära mig väldigt mycket och det var väldigt nyttigt för mig. Jag har även ridit Occra en del, speciellt under Occtavias vila nu i höstas. Även hon en riktigt rolig häst med en massa lärdomar till mig. Älskar att lära mig av hästarna! I våras hade jag praktik på Lövsta Stuteri och i höstas ordnade jag praktikplats för mig på Outstanding Stables i Tyskland som jag åker till i Januari. Så mycket har hänt!
Mitt år har annars handlat om mycket annat också, och allt kommer självklart inte skrivas ut här. Haha. Åkte tillbaka till Teneriffa där jag föddes i somras där vi spenderade två veckor. Helt underbart! Det största som har hänt är nog ändå att jag äntligen fyllde arton år och blev myndig. Grymt skönt! Och exakt en månad efter tog jag körkort och jag behöver väl knappast beskriva vilken frihet det är? Looove it! Känns som om det har hänt en massa annat också, men just nu kommer jag inte på något haha. Har haft en massa fantastiska stunder med mina fantastiska vänner som alltid finns där och lyser upp även i det mörkaste mörker. Är så otroligt tacksam över att ha dem i mitt liv! Dessutom har jag ju träffat han och jag hoppas såklart att det ska hålla. Hm, känns som ett ganska bra år trots allt! Egentligen inte så många djupa dalar, men de som har varit har istället varit väldigt djupa. But everything happens for a reason..