En lugn lördag

Sitter och är lite avundsjuk på alla som är i Stockholm för att vara på SIHS. Jag vill också! Det hade varit sjukt roligt att åka dit och titta på allt, vara på mässan och säkert sätta sprätt på alltför mycket pengar. Kanske är lite tur att jag inte åkte i alla fall? Om vi struntar i mässan då så hade det varit väldigt roligt att åka dit och bara ha kul och njuta av bra shownummer och bra tävlingsritter. Såg dressyren på TV:n och var väl kanske inte jättenöjd med den.. Såg att var och en annan häst sprang runt med öppen mun under hela programmet. Väldigt, väldigt trist tycker jag, speciellt när man hör en massa bortförklaringar till det..

Hur som helst har jag haft en lugn dag idag, vilket kan behövas eftersom det blev sent inatt. Men roligt var det! Så jag har fixat och donat lite här hemma. Det behövdes verkligen. Hade bland annat en full inkorg på mailen som behövde tas itu med. Skönt att ha det fixat! Nu väntar jag bara till pappas sida av släkten ska komma hit och äta middag. Det är lite födelsedagsfirande för mig och mamma som fyllde år för ett tag sedan. Kom precis på att jag har varit 18 i en vecka nu, tjohoo! Haha.

En bild från 2011 då jag sist var där. Känns som om det var en evighet sen!
 

Vill-ha-begär

Satt och tittade på Hööks hemsida och hittade såklart en massa godbitar som gärna skulle få flytta in hos mig och Occtavia. Egentligen ingenting nödvändigt, men det är ju så att det är som roligast att köpa är det onödiga. Haha ;)

Allt kommer från Hööks.


Praktik hos Patrik Kittel

Japp, jag vågar nu äntligen ge ut den stora nyheten! Jag fick egentligen praktikplatsen där för två månader sen, tror jag. Men jag var tvungen att söka ett stipendium för att få åka utomlands och det tog hela åtta veckor innan jag äntligen fick reda på att jag fick stipendiet. Helt sjukt! Fick reda på det i tisdags och det är fortfarande lite svårt att förstå. Så jag åker alltså till Tyskland och kommer vara där under vecka 3 till 5 för att ha praktik i Patrik Kittels stall Outstanding Stables. Jag längtar ihjäl mig!

Och det här är extra roligt eftersom det är bevis på mitt hårda arbete. Det har varit blod, svett och tårar, men det är så värt det. Jag har egentligen inget namn inom ridsporten, inga kända personer i familjen och inga tävlingsresultat. Men vill man, så kan man! Det gäller att våga fråga, våga visa framfötterna och våga lita på och "tjata" lite. Får man ändå ett nej så har man försökt och bara det är riktigt bra. Man ska våga kämpa för sina drömmar och göra något åt det. Inte sitta hemma och bara tänka "åh så roligt det skulle vara, jag vill ju", utan tänka "det här skulle vara helt fantastiskt, jag ska dit!". Man ska inte bara vilja, utan verkligen kämpa för det. Det är då det mest fantastiska kan hända!

Ge inte upp, fortsätt kämpa! Se vart det ledde mig, tre veckor i Tyskland på praktik hos Patrik Kittel. Wow!