Jogging i regnet, själv

Jag måste ge mig en liten klapp på axeln idag, för jag stack ut i regnet och joggade! Haha, jag tvivlade lite på mig själv faktiskt, men jag hade bestämt mig att jag skulle ut och jogga. Så det var bara att bita ihop. Men det var inte så farligt faktiskt, det var ganska uppfriskande att springa i regnet. Jag som har fobi för sniglar var mest rädd för att det skulle finnas massvis av dem i skogen nu haha. Tack och lov såg jag kanske bara två stycken!

Jag har alltid haft lite svårt att jogga själv, alltså utan sällskap. Att gå på en PW själv är inga problem, bara jag har peppande musik i öronen. Men jogging? Nej, det har inte riktigt fungerat. En anledning är för att det är mer peppande att ha sällskap, speciellt när det blir lite tungt. En annan anledning är för att jag är alldeles för duktig på att smygöka i början och då orkar jag inte i slutet, då tappar jag lätt motivationen. Det är lättare för mig att springa lite kortare rundor i ett högre tempo än att springa långt i ett lite långsammare tempo.

Jag glömde mäta hur långt jag sprang, hehe, men det blev ändå en bra runda. Så jag är väldigt nöjd!
 

Inte alltid raka vägen hemåt

För Occtavia blev det en promenad idag. Bra att få komma ut och bara gå på! Vi gick till bonden den här gången också, men denna gång gick jag runt där flera varv. I början var hon ganska spänd av alla maskiner som stod där och katterna som sprang runt. Men vi gick bara på och efter några varv slappnade hon av fint. Hon fick gå på i den takt hon kände för och hon hade hela tiden bra framåtbjudning.

På vägen hem gick jag förbi infarten till stallet och gick en bit åt andra hållet, för att hon ska lära sig att det inte alltid bara är raka vägen hemåt. Hon blev lite fundersam, men saktade bara in någon meter innan hon fortsatte med samma framåtbjudning och brydde sig inte särskilt. Det var väldigt kul att se :)

 

Allt på en och samma gång

Igår blev det en promenad i regnet för Dicja. Hon var inte särskilt förtjust. Det var verkligen full fart! Hon har nog aldrig skrittat så fort förut, haha. Jag blev tvungen att sakta ner henne då och då för att hon inte skulle få en spänd, överilad fart. Hon hade verkligen bråttom att komma tillbaka hem. Men hon gick på bra i alla fall!

Idag skrittade jag ut tillsammans med Rebecka och Occra igen. Kul! Dicja och Occra började uteritten med att fjanta sig en del, men de skärpte till sig efter en stund. Dessutom kom tåget bredvid oss samtidigt som vi mötte en lastbil. Allt på en och samma gång! Precis som förra gången då det kom två bilar och en joggare från ena hållet och en hästlastbil från andra hållet. Tur att hästarna är så trafikvana och trygga. Så allt gick bara bra och Dicja gick på så fint.