Taktmässighet och taktfel
Jag skrev förut ett inlägg kring hästens takt och fick en fråga om jag kunde skriva lite mer om det och självklart kan jag göra det. Men jag är ingen expert på det här och lär mig ständigt mer om detta, men jag kan i alla fall skriva mer om det jag kan.
En häst som går helt rätt ska gå helt taktmässigt. Skritten är fyrtaktig, traven är tvåtaktig och galoppen tretaktig. Har hästen taktfel kan det bero på flera olika orsaker. Hästen kan bland annat vara halt, gå orent, vara spänd eller obalanserad. Det kan även vara medfött, även om jag tror att det är ganska ovanligt. Det som jag har reagerat på är de taktfel hästen visar vid ridning, men som även kan uppstå när hästen går helt lös. I skritten kan hästen bli tvåtaktig och hamna i pass, eller ha tendenser till det. Både traven och galoppen kan bli fyrtaktiga.
Om hästen inte är taktmässig och detta varken beror på skador eller något exteriört fel så tycker jag att man bör analysera detta. Många gånger hamnar hästen i taktfel på grund av spändhet och obalans. Detta kan ibland döljas av att ryttaren "bär upp" hästen, men så fort man släpper efter så hittar hästen inte sin egna balans och tappar då takten. Detta kan man se både hos hobbyekipage som i Grand Prix-ekipage. Hästen kan även hamna i obalans om den är springig (spänd) eller inte har tillräckligt med styrka än. Det hänger då på ryttarens ansvar att hjälpa hästen med detta. Som ryttare ska man inte bära upp hästen, utan hästen måste från början lära sig att hitta sin egna balans. Gå inte vidare till någonting svårare om hästen inte har en egen balans i den första övningen.
Men man behöver inte alltid backa tillbaka flera steg bara för att hästen hamnar fel i takten. Ibland kanske man bara behöver ta en övning flera gånger och göra det väldigt enkelt just för att hästen ska hitta sin egna balans och därefter gå vidare. Hos unghästar brukar man säga att man måste vara försiktig och låta hästen skritta på själv utan att ta för mycket i tyglarna, just för att de annars lätt kan hamna i en passliknande gångart. Utan låta hästen hitta den egna balansen och bara följa med i rörelserna och inte hämma halsens rörelse. I traven kan det handla om att man pressar hästen för mycket och jag tycker oftast att jag ser taktfel när hästen går i ett övertempo och inte riktigt hittat sin balans. Jag tycker att man rätt ofta kan se det i högre klasser där den ökade traven då blir fyrtaktig istället för tvåtaktig. I galoppen kan hästen hamna i fyrtaktsgalopp när den ska samla sig och inte riktigt har styrkan för den graden av samlingen än.
Så ja, det blir väl egentligen lite kort om taktfel och taktmässighet eftersom jag känner att jag inte själv har kunskapen att gå in djupare på det. Precis som med allt annat vad gäller hästar blir man aldrig fullärd och man lär sig hela tiden någonting nytt. Men jag hoppas att några får lite ny kunskap efter att ha läst det här inlägget!
En häst som går helt rätt ska gå helt taktmässigt. Skritten är fyrtaktig, traven är tvåtaktig och galoppen tretaktig. Har hästen taktfel kan det bero på flera olika orsaker. Hästen kan bland annat vara halt, gå orent, vara spänd eller obalanserad. Det kan även vara medfött, även om jag tror att det är ganska ovanligt. Det som jag har reagerat på är de taktfel hästen visar vid ridning, men som även kan uppstå när hästen går helt lös. I skritten kan hästen bli tvåtaktig och hamna i pass, eller ha tendenser till det. Både traven och galoppen kan bli fyrtaktiga.
Om hästen inte är taktmässig och detta varken beror på skador eller något exteriört fel så tycker jag att man bör analysera detta. Många gånger hamnar hästen i taktfel på grund av spändhet och obalans. Detta kan ibland döljas av att ryttaren "bär upp" hästen, men så fort man släpper efter så hittar hästen inte sin egna balans och tappar då takten. Detta kan man se både hos hobbyekipage som i Grand Prix-ekipage. Hästen kan även hamna i obalans om den är springig (spänd) eller inte har tillräckligt med styrka än. Det hänger då på ryttarens ansvar att hjälpa hästen med detta. Som ryttare ska man inte bära upp hästen, utan hästen måste från början lära sig att hitta sin egna balans. Gå inte vidare till någonting svårare om hästen inte har en egen balans i den första övningen.
Men man behöver inte alltid backa tillbaka flera steg bara för att hästen hamnar fel i takten. Ibland kanske man bara behöver ta en övning flera gånger och göra det väldigt enkelt just för att hästen ska hitta sin egna balans och därefter gå vidare. Hos unghästar brukar man säga att man måste vara försiktig och låta hästen skritta på själv utan att ta för mycket i tyglarna, just för att de annars lätt kan hamna i en passliknande gångart. Utan låta hästen hitta den egna balansen och bara följa med i rörelserna och inte hämma halsens rörelse. I traven kan det handla om att man pressar hästen för mycket och jag tycker oftast att jag ser taktfel när hästen går i ett övertempo och inte riktigt hittat sin balans. Jag tycker att man rätt ofta kan se det i högre klasser där den ökade traven då blir fyrtaktig istället för tvåtaktig. I galoppen kan hästen hamna i fyrtaktsgalopp när den ska samla sig och inte riktigt har styrkan för den graden av samlingen än.
Så ja, det blir väl egentligen lite kort om taktfel och taktmässighet eftersom jag känner att jag inte själv har kunskapen att gå in djupare på det. Precis som med allt annat vad gäller hästar blir man aldrig fullärd och man lär sig hela tiden någonting nytt. Men jag hoppas att några får lite ny kunskap efter att ha läst det här inlägget!
